I början av oktober började Bonus nysa ivrigt en dag. 

Han nös sen ibland, och efter någon vecka kunde jag se lite, lite blod i högra näsborren i samband med att han nös.     

Ja ni vet ju att man tänker det värsta om sina pälsklingar..    

Jag började hela tiden gå med vitt papper och en ficklampa i fickan, och nös han blev han noga kollad..  

Han fann sig bra i situationen och gjorde inga protester på att bli undersökt av matte, MEN det är inte det lättaste att hålla ficklampa och ta upp nosen i rätt läge + att lyfta lite på nosvingen samtidigt.

Hoppades på att något gräsfrö eller annat hade fastnat och var orsaken. Men något mycket värre fanns hela tiden i tankarna.

En kväll när hundarna fått sin mat såg jag plötsligt mycket blod i Bonus matskål när han ätit upp.. Fick panik!     

Ringde veterinären och fick en tid några dagar senare.

Man ska ju inte gå in och googla på sjukdomar, men var tvungen att veta vad det kunde vara. Blev ju inte ett dugg mindre orolig efter det, för enkelsidig näsblod var ju tyvärr ett symtom på tumör i nosen och var ofast elakartad..   

Åh så jobbigt det blev. Skulle inte min härliga Bonus ens få fylla 5 år  .

Jag rös varje gång han nös till slut. 

Bonus var som tur var fortfarande pigg, glad och åt som vanligt. Man kunde se ibland att han lade tassen på nosen, men annars som vanligt.

När vi kom till veterinären frågade han om han hade sämre luktsinne.

Han tänkte på noskvalster. 

Men Bonus var som vanligt och kunde inte uppfatta att luktsinnet var det minsta sämre.  

Han lyssnade på honom och det lät bara bra. Sen kollade han lite i nosen och kände på lymforna. Allt var som vanligt. 

Han var inne på detta med noskvalster, och ville behandla mot det. Jag ville helst inte behandla båda hundarna om det inte ens var orsaken. 

Hade inte läst eller hört att noskvalster kunde ge näsblod.

Jag frågade då om vi inte kunde prova att medicinera mot ev. inflammation i nosen. (hade läst om ett fall som där hunden blödde näsblod och biopsin då visade inflammation)..

Veterinären sa då att det kan nog vara bra ide att prova det först, och Bonus fick börja med Rimadyl 7 dagar, sen skulle vi höras på telefon hur det gått.

Han fick första tabletten på kvällen, och jag tyckte eftermiddagen dagen efter att han knappt nös längre, MEN han blödde mer. 

Kan säga att det såg hemskt ut när han blödde och slickade i sig det så det var blod både runt nosen och i mun    

Jag var ganska inställd på det värsta och jag nu skulle mista en ung Berner.   

Men så efter ungefär 2 dygn var det som allt bara vände..

Inget nysande och ingen blod.. Jippi!   

Nu vågade jag ändå inte hoppas för mycket, för säker var jag absolut inte ännu. 

Dagarna gick och inget blod mer. Efter telefonkontakt med veterinären efter en vecka tyckte han vi skulle ge Rimadyl ytterligare 3 dagar för säkerhet skull. 

Nu har det gått ca 1½ månad sedan han blödde sist, och ni anar inte hur himla glad jag är att Bonus nu är bra igen

Ha det gott alla!