Alla inlägg under januari 2015

Av minabernergossar - 11 januari 2015 21:58

Han hann aldrig fylla 11 år.

Bara några veckor innan förändrades allt.  


Vi hade på dagen varit ute på en lång promenad, bara han och jag. (Imexx fick gå en promenad efteråt)


Allt var som vanligt. Men sedan sent på kvällen ville han ut, och jag tog med ficklampan och följde med honom ut.

Han satte sig och bajsade (normalt) och går efter en stund och sätter sig igen.. och krystar lite samtidigt. Men det kom bara ut lite som var löst.

Vi går in, men under natten krystar han några gånger till.

Ringer på morgonen flera veterinärer. Ingen hade någon tid den dagen och dom trodde det kunde vara förstoppning. Fick förslag på att ge parafinolja.

Jag nämnde prostatan, men då skulle avföringen vara smal eller platt sa dom. Men det var den inte.


Jag ringde djursjukhuset och nämnde även där ev. prostatainflammation, men då har dom så ont att dom knappt kan gå sa hon som svarade, och det visade han inget av. Trodde mer på förstoppning och sa att jag kunde prova med lavemang.

Fixade hem lavemang och gav honom, sen ut och se om det blev resultat.. Men det blev det inte.

Jag ringde djursjukhuset igen och vi fick komma dit.


Veterinären klämde och kände på honom. Röntgenbilder togs..

Hon kommer sen och säger att det inte är förstoppning, men att prostatan är förstorad och ligger framstjuten mot urinblåsan.

Han fick antibiotika/pencillin, smärtlindring och skulle även kastreras (kemiskt)

Han fick där en spruta med medicinerna direkt i musklerna och hon säger att han kan bli slö av sprutan.


Åker innan vi åker hem till apoteket och hämtar ut medicinen.

Sen hemåt, och jag var så glad att dom inte hade hittat några otäcka tumörer utan att det bara var prostataförstoring.


När vi sen är hemma så var han ganska slö. Det kunde han ju bli av sprutan sa dom ju.


Nästa morgon vid kl. 04.00 var Gazton och jag ute i trädgården, och han var piggare igen (men inte som vanligt)

Jag läste på medicinerna och funderade på om det kunde vara så att han inte tålde pencillinet..


Jag ringde till djursjukhuset och sa som det var och vi åkte dit med honom igen.

När vi kom in i väntrummet försämrades han otroligt snabbt. Blev liggandes på väntrumsgolvet. En akutveterinär kom snabbt och han fick tas in på bår   


Där togs blodprov och lite svar kom direkt. Han hade dåligt med vita blodplättar/blodkroppar? och mer svar skulle komma senare.

Han skulle sen tas till ultraljud.

Han blev inlagd så vi åkte hem och väntade på mer svar. Hemsk väntan!!   


Dom ringer sen och säger att han är mycket dålig, och kommer troligtvis inte klara sig. Proverna visade på misstänkt blodförgiftning. Dom hade vad jag förstod också hittat någon fri vätska i magen/buken och om han skulle ha en chans så var det om han opererades för att hitta orsaken.


Får veta att det är risk att han inte kommer klara narkosen vid operation.


Jag måste få lite betänketid sa jag. Var ju att välja mellan två hemska beslut. Min hjärna var i kaos just då.


Ringde snabbt till några vänner om deras val i samma situation.


Jag ville ge honom en chans och tog beslutet att han skulle opereras, fast det var jobbigt att veta att narkosen kunde ta hans liv.

Sen blev det återigen en lång väntan.


Veterinären ringde sedan och sa att han vaknat. Något hade hittats vid prostan sa hon, som troligtvis var orsaken, och gjort att han fått bukhinneinflammation. Han hade då två olika antibiotika/pencillin.


Jag hörde sedan inget under kvällen och natten.

Sen nästa förmiddag ringer dom och säger att han inte kommer upp på benen.

Det ser ut att gå åt fel håll säger dom.

Jag och syrran åker dit, och går in och säger att vi vill träffa Gazton.

Jag är sen hos honom en lång stund. Dom tar mer prover som inte visar någon förbättring, så Gazton avlivas.  


Hur ska jag orka med att inte ha min gulliga Mr G här mer.

Är så tyst och tomt utan honom. Ingen som väcker mej med en mjuk boll i munnen längre, och ingen som talar om hur hungrig han är bara med blicken.

Han livade upp vårat hus. Han hade koll på allt och missade inget som hände här.




Så Gazton dog inte av cancer fast han var en nästan 11 årig berner. Han var frisk hela sitt liv, förutom något våteksem och någon gång halt..



Hans mamma dog inte heller i cancer. Hon blev 10 år.

En syster finns fortfarande kvar i hans kull.


Han hade varit en bra tillgång för hälsan i rasen, men eftersom han var lite liten så var han tyvärr inte intressant för avel.



  Calmaritens Gazton    2004-01-19  --  2014-12-04


           

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minabernergossar med Blogkeen
Följ minabernergossar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se