Man vet verkligen aldrig vad som kommer hända nästa dag.. eller ens nästa timme..  

Imexx har sista dagarna dragit pulkan till och från jobbet med last i. Han har varit pigg och glad.

I tisdags när vi gick hem från jobbet (ca kl. 18) sprang han nästan hela vägen hem med pulkan efter.

Sen efter en stund hemma fick han sin kvällsmat.

När jag sen satt mej i tv-soffan ligger Imexx som vanligt på golvet brevid.

Men plötsligt reser han sig och går lite sakta ut i köket och lägger sig där.

Tyckte det var lite underligt och när han inte kommit tillbaka efter en stund så ropar jag på honom, och han kommer lite sakta med huvudet nere.  

Såg direkt att det inte stod rätt till med honom. Jag kände direkt på magen på honom och jag tyckte den kändes lite större. Början till magomvridning blev min tanke.

Tog tempen på honom (inget feber) innan jag ringde till djursjukhuset, som inte hade tid att svara just då..     

Kollade hur hans slemhinnor såg ut och dom var blekare än vanligt.

Frågade syrran om hon följde med, och inom en kvart var vi iväg till djursjukhuset. Ringde under resan och förvarnade att vi var på väg.

Där blev han undersökt och visade lite smärta från magen när veterinären klämde på honom.

Sen röntgades han. Syntes inget underligt förutom att röntgenbilderna var oklara, och det betydde oftast att det fanns fri vätska i buken.

För att se om det var så kollades han med ultraljud.

Nästan direkt syntes vätskesamlingar på flera ställen.

Veterinären tog även en struta och stack genom bukväggen och sög ur vätska, och det var blod.   

Han sa att det betydde att något brustit från något organ.

Straxt efter såg han på ultraljudet att det var från mjälten det kom. Han kollade levern också men magsäcken med mat i låg ivägen så bara lite syntes. Det han såg, såg bra ut sa han.

Han sa att operation var ända chansen att rädda honom, men att det ändå kan se kört ut sen när man öppnat dom, och då väljer att inte fortsätta operationen. 

Jag sa såklart ja till operation. Kramade om honom (Imexx) tills dom hämtade honom, för jag visste att det kanske var sista gången jag såg honom.    

Det var riktigt hemskt att se honom gå iväg..   

Jag (och syrran) åkte inte hem under tiden dom opererade. Vi stannade i väntrummet. Jag lade min jacka på golvet och satt/låg på den under den hemska väntan under timmarna operationen tog.

Lämnade Imexx  kl. 01.10 och veterinären kom sen vid kl. 04.35 och berättade hur det gått.

Han sa direkt att operationen gått bra och att det var 9 dl blod som läckt ut i buken.

Mjälten var bortopererad, och levern och övriga organ såg bra ut.

Han sa att Imexx hade bra färg på slemhinnorna och var ganska pigg för att ha förlorat 9 dl blod.

Han är ju nu äntligen hemma igen.     

Nu är det bara frågan vad som fanns i mjälten som gjorde att den började blöda. Förhoppningsvis inte någon elak tumör.

Veterinären sa att det kanske inte var någon tumör alls utan något annat, så det hoppas vi på.

Imexx slog magen hårt i kanten på trimbordet några dagar innan, så vem vet, kanske hände något då.

Mjälten är skickad för koll och svar skulle komma om ca 2 veckor.

Så nu blir det en hemsk väntan på svaret